Kirgizistan och Tadzjikistan anpassar sig till klimatförändringen med experthjälp från Finland

Centralasien är en region som är ytterst känslig för klimatförändringens inverkan. Den bergiga regionen lider ofta av översvämningar, jord- och snöskred på grund av den rikliga nederbörden. Med stöd av Finland har Kirgizistans och Tadzjikistans väderobservation och mätning av luftkvalitet förbättrats.

I och med regionens ekonomiska tillväxt har miljöfrågor blivit aktuella i de centralasiatiska länderna eftersom grundandet av nya energi- och produktionsanläggningar och det växande bilbeståndet ökar luftföroreningarna.

Utsikt från en meteorologisk station i Kirgizistan. Foto: Harri Pietarila/Meteorologiska institutet

Ett särdrag i regionen är de livsviktiga glaciärerna som är en betydande sötvattenkälla och en buffert mot torka. I framtiden kommer Centralasien att vara allt mer beroende av sötvattnet från glaciärerna.

Samtidigt som regionens vattenbehov växer, ökar klimatförändringen torkan.

Glaciärernas öde oroar många i regionen. Klimatets uppvärmning leder oundvikligen till att glaciärerna smälter och andra miljöproblem kan därtill påverka glaciärernas ekosystem på okända sätt. När glaciärerna smälter och issjöarnas uppdämningar eventuellt brister ökar det också risken för översvämningar.

Av dessa orsaker är det värdefullt med högklassig information om väder, klimat och luftkvalitet och med olika tjänster kring dessa. Sådana tjänster erbjuds nu av ländernas egna hydrometeorologiska institut, forskningsinstitut specialiserade på vatten och väder.

Behov av expertis om meteorologi och luftkvalitet

Det finländska Meteorologiska institutet har sedan 2009 understött utvecklandet av Centralasiens hydrometeorologiska institut med medel för utvecklingssamarbete. Samarbetsprojekten som finansierats av utrikesministeriet har förbättrat institutens verksamhet och på så vis ländernas kapacitet att förbereda sig på miljöproblem och naturkatastrofer.

Meteorologiska institutets två senaste projekt genomfördes 2014–2017 i Kirgizistan och Tadzjikistan. Inom projekten har man erbjudit utbildning om hur meteorologisk data kan utnyttjas, om hur modern observationsapparatur fungerar och om hur man förbättrar väderprognostiseringen. Ett annat viktigt resultat är att det grundats moderna mätstationer för luftkvaliteten i båda länderna.

”Vi har lärt oss mycket genom projektet. Vi kan nu följa luftkvaliteten i Dusjanbe minut för minut”, berättar Bibizaynab Gozieva som är chef för det tadzjikistanska luftkvalitetslaboratoriet.

Tack vare projekten har institutens anställda tagit ett kliv från sovjetiska metoder till nutida. Instituten har kapacitet att komma med exakt väder- och luftkvalitetsinformation så gott som i realtid. Institutens profil har också höjts genom att det ordnats seminarier om klimatförändringen för intressegrupper.

Meteorologiska institutet utbildar anställda vid ett luftkvalitetslaboratorium i Tadzjikistan. Foto: Timo Anttila/Meteorologiska institutet

Ensamma kan små projekt inte göra under. Men också andra har blivit intresserade av att hjälpa och det pågår nu flera utvecklingsprojekt vid de båda ländernas meteorologiska institut, bland annat ett omfattande regionalt moderniseringsprojekt som finansieras av Världsbanken.

Målländernas institut har fått stor nytta genom de synergieffekter projekten gett upphov till. Också civilsamhällesorganisationer har bidragit genom informationsspridning på gräsrotsnivå om klimatförändringens inverkan på människors vardag och ger råd om hur man kan göra egna iakttagelser och handla rätt om det händer något.

Genom Meteorologiska institutets projekt har interaktionen mellan olika aktörer uppmuntrats för att man utifrån observationerna om väder och luftkvalitet ska kunna producera användarvänliga tjänster.

Verksamhetens hållbarhet är beroende av pengar

En av utmaningarna i utvecklingsprojekt med teknisk fokus är att få till stånd resultat som är hållbara. På grund av den dåliga tillgången till nationell finansiering är budgeten för till exempel skötsel av apparatur liten och de anställda som utbildats inom projekten är eftertraktade på den privata sektorn med bättre löner.

Projektens stora bedrift är att regeringarnas budget för instituten närapå har fördubblats under de senaste tre åren.

Traditionell mätning av temperaturen i Kirgizistan. Foto: Antti Hyvärinen/Meteorologiska institutet

Traditionell mätning av temperaturen i Kirgizistan. Foto: Antti Hyvärinen/Meteorologiska institutet

Projekten har också med avsikt fört samman experter från olika länder eftersom aktiva nätverk av kolleger stöder organisationernas verksamhet också i framtiden. Förtroende för det egna kunnandet och förenade resurser motiverar de anställda att fortsätta arbetet och satsa på en karriär inom den egna organisationen.

Just nu ser framtiden ljusare ut för Kirgizistans och Tadzjikistans hydrometeorologiska institut än på flera årtionden. Hållbarheten är emellertid fortfarande en utmaning som huvudsakligen hänger på regeringarnas vilja att finansiera institutens verksamhet i framtiden. Därtill behöver instituten långsiktigt utomstående stöd för att bygga upp sin beredskap inför de problem som klimatförändringen och utvecklingen medför. Här kan Finland hjälpa till.

Finlands stöd till det meteorologiska samarbetet i Kirgizistan och Tadzjikistan 2014–2017 var 1,1 miljoner euro.

Antti Hyvärinen

Skribenten är chef för internationella projekt vid Meteorologiska institutet

ilmastonmuutokset