Deltagande i FN:s fredsbevarande verksamhet diskuterades på Hanaholmen
Ordföranden i FN:s generalförsamling Srgjan Kerim berömde Finland och Sverige för ländernas tradition av starka insatser i FN:s fredsbevarande verksamhet. Kerim efterlyste i ett tal vid utrikesministeriets seminarium på Hanaholmen i Esbo fredagen den 28 mars en ny kultur i internationella relationer, där synen på säkerhet är människocentrerad i stället för statscentrerad. Den nya kulturen skulle även omfatta världsmedborgarskap - med dess rättigheter och skyldigheter - och nya aktörer i det internationella beslutsfattandet.
FN:s specialsändebud i Darfur Jan Eliasson betonade vikten av att FN förnyar sig så att organisationen kan möta dagens säkerhetsutmaningar. Han talade om en ny generation av fredsbevarande insatser, där militära och civila element smidigt kompletterar varandra. Han ansåg att säkerhetsrådets viktigaste utmaningar är att minska användandet av vetorätten och att vidta åtgärder så fort en kris bryter ut. Att agera "brandkår" till exempel efter ett folkmord är inte tillräckligt.
Finlands roll i FN-ledda fredsbevarande insatser debatterades livligt. Seminariet öppnades av ordföranden i Finlands FN-förbund Jutta Urpilainen, som föreslog att Finland ska öka sin insats eftersom FN-operationernas andel minskat till mindre än fem procent av Finlands medverkan i militär krishantering. Hon ansåg att EU:s och Natos operationer kan vara en huvudsaklig kanal, men att också FN:s operationer behöver finländsk specialkompetens. Rasi och Haavisto var eniga om att FN behövs alltmer i krishantering och att också Finland borde garantera sitt stöd till FN-ledda insatser.
Ordföranden i FN:s generalförsamling Srgjan Kerim träffade på fredagen även republikens president Tarja Halonen och riksdagens talman Sauli Niinistö. Dagen innan träffade han utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen och statsminister Matti Vanhanen.