Deltagande i FN:s fredsbevarande verksamhet diskuterades på Hanaholmen

Ordföranden i FN:s generalförsamling Srgjan Kerim berömde Finland och Sverige för ländernas tradition av starka insatser i FN:s fredsbevarande verksamhet. Kerim efterlyste i ett tal vid utrikesministeriets seminarium på Hanaholmen i Esbo fredagen den 28 mars en ny kultur i internationella relationer, där synen på säkerhet är människocentrerad i stället för statscentrerad. Den nya kulturen skulle även omfatta världsmedborgarskap - med dess rättigheter och skyldigheter - och nya aktörer i det internationella beslutsfattandet.

Ordföranden i FN:s generalförsamling Srgjan Kerim efterlyste en ny kultur i internationella relationer. Utrikesministeriets understatssekreterare med ansvar för utvecklingspolitik Marjatta Rasi ledde en paneldebatt som behandlade säkerhetsutmaningar ur ett mångsidigt och brett perspektiv. Rasi påminde lyssnarna om vikten av kontinuitet i krishanteringen och framför allt av fredsbyggande insatser efter konflikter. Rasi, som är ordförande i FN:s fredsbyggande fond, betonade fondens möjligheter att delvis svara på brittiske premiärministern Gordon Browns oro över hur världssamfundet ska kunna säkerställa tillräcklig finansiering för övergångsperioden i länder som återhämtar sig efter konflikter.

FN:s specialsändebud i Darfur Jan Eliasson betonade vikten av att FN förnyar sig så att organisationen kan möta dagens säkerhetsutmaningar. Han talade om en ny generation av fredsbevarande insatser, där militära och civila element smidigt kompletterar varandra. Han ansåg att säkerhetsrådets viktigaste utmaningar är att minska användandet av vetorätten och att vidta åtgärder så fort en kris bryter ut. Att agera "brandkår" till exempel efter ett folkmord är inte tillräckligt.

Harri Holkeri, Jan Eliasson och Marjatta Rasi diskuterade säkerhetsutmaningar ur ett brett perspektiv. Också statsrådet Harri Holkeri hänvisade till behovet av att reformera säkerhetsrådet då han konstaterade att FN:s klocka i det avseendet är inställd på "oktober 1946". Holkeri betonade vikten av att fullgöra gemensamma åtaganden. Han ansåg till exempel att förverkligandet av FN:s millenniemål i Afrika söder om Sahara är en katastrof - och en skam för det internationella samfundet. Riksdagsledamot Pekka Haavisto ville stärka den civila krishanteringen och påpekade på basis av sina egna UNEP-erfarenheter i Irak och Afghanistan att även miljön är en säkerhetsfråga.

Finlands roll i FN-ledda fredsbevarande insatser debatterades livligt. Seminariet öppnades av ordföranden i Finlands FN-förbund Jutta Urpilainen, som föreslog att Finland ska öka sin insats eftersom FN-operationernas andel minskat till mindre än fem procent av Finlands medverkan i militär krishantering. Hon ansåg att EU:s och Natos operationer kan vara en huvudsaklig kanal, men att också FN:s operationer behöver finländsk specialkompetens. Rasi och Haavisto var eniga om att FN behövs alltmer i krishantering och att också Finland borde garantera sitt stöd till FN-ledda insatser.

Ordföranden i FN:s generalförsamling Srgjan Kerim träffade på fredagen även republikens president Tarja Halonen och riksdagens talman Sauli Niinistö. Dagen innan träffade han utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen och statsminister Matti Vanhanen.

YK
kriisinhallinta