Låt oss slakta hydran – tillsammans! - Artikel av utrikesministrarna Tuomioja och Lindh om nedrustningspolitiken, publicerad i International Herald Tribune 3.7.2002

Låt oss slakta hydran – tillsammans!
Artikel av Finlands utrikesminister Erkki Tuomioja och Sveriges utrikesminister Anna Lindh om behovet av en ny ansats inom nedrustningspolitiken, publicerad i International Herald Tribune 3.7.2002

Skräckscenarierna från det kalla kriget har försvunnit men inte hoten från de nukleära, kemiska, och biologiska vapnen. Likt den vidriga Hydran i den grekiska mytologin växer nya huvuden ut på massförstörelsevapen fortare än någon kan hugga av dem.

Nätverket av fördrag om nedrustning och icke-spridning som byggdes upp under det kalla kriget har visat sig ha gapande hål, tillräckligt stora för att kappsäcksburna bomber och rentav jumbojetplan kan ta sig igenom dem.

Bara ett multilateralt tillvägagångssätt kan bemöta de nya hoten. De måste angripas av det internationella samfundet gemensamt på universell basis genom att man förstärker de fördrag och avtal som redan finns.

Massförstörelsevapnen är i sig själva farliga, inte bara i händerna på oansvariga personer, utan i händerna på vem som helst. Samtidigt som de ansvarskännande staterna utövar tryck på ansvarslösa stater, måste de uppfylla sina åtaganden att agera multilateralt och att minska sin egen tillit till kärnvapen.

* * *

De avtal som slöts mellan presidenterna Bush och Putin om minskning av de strategiska vapenarsenalerna är viktiga steg i rätt riktning. De bör fortsätta och förstöra överblivna stridsspetsar och minska sina operativa styrkor ytterligare.

Vid sidan av den positiva utvecklingen finns det oroväckande inslag. Somliga förslag i USA:s kärnvapenpolitiska översyn skulle strida mot USA:s åtaganden enligt icke-spridningsfördraget. Att behålla ett robust regelverk mot kärnvapenspridning är ett globalt gemensamt intresse som inte bör undergrävas.

Nya kärnvapen, som robotar med penetrerande kärnladdning, kan riskera att sänka tröskeln för ett "begränsat kärnvapenanfall", vilket är ett ytterst farligt perspektiv.

USA bör återigen överväga att ratificera det fullständiga provstoppsfördraget och fortsätta sitt moratorium för kärnvapenprov.

Ett strategiskt missilförsvar kan ge en illusion av ökad säkerhet, men i själva verket ökar det tilliten till kärnvapen och hindrar icke-spridnings- och nedrustningsansträngningarna.

Medan händelserna den 11 september och Kashmirkrisen har ökat det allmänna medvetandet om hotet från massförstörelsevapen, har det multilaterala nedrustningsarbetet tappat farten. Det internationella samfundet söker efter nya verktyg. Det bör använda de verktyg det har i sin verktygslåda – de vapenkontrollfördrag som redan finns – och slipa dem så att de kan bemöta nya utmaningar.

Genom fördrag skapar man inte en perfekt värld, men ett multilateralt tillvägagångssätt är fortfarande den bästa lösningen på globala säkerhetsproblem. Alltför många stater står fortfarande utanför de stora nedrustningsfördragen eller uppfyller inte helt sina åtaganden, något som undergräver fördragens trovärdighet.

* * *

Multilaterala lösningar påkallas nu på fyra områden:

1. Den handlingsplan som signatärstaterna till icke-spridningsfördraget enades om år 2000 bör genomföras. Finland och Sverige har särskilt påpekat kärnvapenstaternas åtagande att ytterligare minska sina icke-strategiska kärnvapen. Ryska federationen, som fortfarande har tusentals av dessa vapen, bör reducera dem på ett öppet och oåterkalleligt sätt. Förhandlingar om ett formellt bindande och verifierbart avtal bör inledas så snart som möjligt.

2. Konventionen om förbud mot och förstöring av biologiska vapen och toxinvapen av år 1972 var det första fördrag som förbjuder en hel kategori av massförstörelsevapen, men bestämmelser om kontroll av konventionens uppfyllande saknas. Efter USA:s avslag förra sommaren, har parterna inte kunnat enas om ett rättsligt bindande instrument. Konventionen bör stärkas när granskningskonferensen återupptar sitt arbete i höst.

3. Solida internationella normer fordras för att täcka framställning, lagring, förvärv och handel med ballistiska missiler. Förslaget till internationella uppföranderegler mot spridning av ballistiska missiler är det mest konkreta steget i denna riktning hittills. Sverige och Finland arbetar hårt för att hjälpa till med att färdigställa reglerna före årsskiftet. Länder som har utvecklat och exporterat ballistiska missiler och tillhörande teknologi, särskilt Nordkorea och Iran och Irak, måste ansluta sig till icke-spridningsansträngningarna och länder som Kina, Indien, Pakistan och Israel bör medverka till dessa ansträngningar.

4. De jättestora lagren av massförstörelsevapen utgör ett hot mot världen. De kan hamna i händerna på andra stater eller terrorister. Detta hot måste brådskande bemötas genom hjälp med att förstöra vapnen eller åtminstone med att hålla dem i säkert förvar.

Inte ens Herkules kunde döda det månghövdade odjuret ensam. Det är bara genom att handla gemensamt som vi kan trygga allas säkerhet.

Anna Lindh Erkki Tuomioja

Ytterligare information: linjedirektör Aleksi Härkönen, Finlands utrikesministerium, tel +358-9-1605 6195.