Utrikesminister Tuomioja: Kaliningrad blir Rysslands ”dynamiska fönster till Europeiska unionen”

- Vi är nära en slutlig lösning i Kaliningrad-frågan, sade utrikesminister Erkki Tuomioja på sin presskonferens på onsdagen. Transittrafiken tas upp till behandling vid EU-Ryssland-mötet, däremot inte på toppmötet i Bryssel. Tuomioja diskuterade även övriga aktuella internationella frågor med journalisterna.

Utrikesministern reser även i hemlandet, påpekade Tuomioja i sina inledningsord på presskonferensen. Han berättade att UM presenterar sig i regionerna, i söndags stod Kajana i turen och i november reser man till Lahtis. Erfarenheterna av de regionala tillställningarna är enligt utrikesministern positiva. Intresset har varit stort. Tuomioja poängterade dock att de regionala träffarnas betydelse inte ligger i stora publiksiffror eller tidningsartiklar. Besöken i regionerna skapar grund för det att medborgarna lär sig kontakta utrikesministeriet förutom i praktiska även i politiska frågor. Utrikesministeriet strävar mot ett öppet medborgarsamfund, och sålunda har utrikesministeriet som ministerium exceptionellt mycket beröringspunkter med medborgarorganisationerna.

Utrikesminister Erkki Tuomioja gick under sin träff med media igenom aktuella internationella temata, av vilka hotet från terrorismen är mest aktuellt efter händelsena på Bali. Explosionen på Bali förefaller ha genomförts eller inspirerats av Al-Qaida, sade Tuomioja. Man kan inte bekämpa terrorismen enbart med militära medel utan man bör sträva att minska grogrunden för terrorismen.
Vid EUs råd för allmänna ärenden och utrikesrelationer i Luxemburg var Mellanöstern tema nummer ett. Förenta staterna gestaltar sin egen "vägkarta" (road map), som enligt Tuomioja påminner om EUs uppfattningar om Mellanöstern. Enligt Tuomioja strävar EU inte att verka på eget bevåg utan vill som en medlem av kvartetten tillsammans med FN, Ryssland och Förenta staterna arbeta för en gemensam fredsplan. Tuomioja ansåg att man inte bör vänta på uppkomsten av en palestinsk stat utan att man omedelbart borde vidtaga vederbörande åtgärder.

Tuomioja hoppades att Irakskulle visa samarbetsförmåga och acceptera vapensinspektionerna utan villkor och begränsningar. Det mest önskvärda sättet att framskrida är det diplomatiska även om utrikesministerns egen bedömning av möjligheten att konflikten utmynnar i väpnat våld är 50-50. Diskussionerna mellan säkerhetsrådets ständiga medlemmar fortsätter ännu, och den centrala frågan är hur man bedömer hotet från Iraks massförstörelsevapen. Att byta den irakiska regimen är inte FNs primära målsättning. Tuomioja påpekade att det inte finns klara bevis för Iraks kontakter med al-Qaida. På en journalists fråga om Nordkoreas bekännelse nyligen och USAs strävan att lösa den konflikten på diplomatisk väg, svarade Tuomioja att det finns olika sorts gäng som råder över massförintelsevapen, och därför är det viktigt att öppet tala om vapnen. Med alla bör man sträva efter en diplomatiskt lösning. Tuomioja påminde också om att det finns en stat som frivillig nedmonterat sin kärnvapenkapacitet – dvs. Sydafrika.

När det gäller den problematiska situationen i Kaliningrad säger ministern sig ha förtroende för att en lösning finns i sikte. Alla parter bör visa tillräcklig flexibilitet för att lösa frågan. Kaliningrad kommer enligt Tuomioja att för Ryssland bli ett “dynamiskt fönster mot Europeiska unionen” och inte alls förbli som en journalist påpekade “Europas blindtarm”.

Ministern fick också frågan hur han förhåller sig till Gustav hägglund krav på att EU-länderna höjer sin budget. Han skrattade och sade att han ännu inte träffat en general som inte skulle vilja ha ökade försvarsanslag.

Tuomioja kommenterade också folkomröstningen som instrument. “Om ett medlemslands grundlag förutsätter en folkomröstning, bör detta naturligtvis respekteras. Ratificeringen av Nice-avtalet förutsatte inte folkomröstning förutom i Irland.” Tuomioja anser att det är Sveriges, Danmarks och Storbritanniens sak att beträffande sin anslutning till EMU besluta om folkomröstningar. “Men jag tycker det är bättre att en så stor fråga förankras i medborgaropinionen”:












ulko- ja turvallisuuspolitiikka