Finland förbereder en allt mer omfattande politik för mänskliga rättigheter

Finlands tredje redogörelse om politiken för mänskliga rättigheter är denna gång mera omfattande än de tidigare och avsikten är att den utöver Finlands internationella verksamhet även skall innehålla de största utmaningarna på detta område i hemlandet, konstaterade utrikesminister Erkki Tuomioja då han den 9 oktober öppnade den utfrågning om redogörelsen som utrikesministeriet anordnade för riksdagen, myndigheter och organisationer.

"Vi ville förlägga denna utfrågning till arbetets inledningsskede för att de synpunkter som framförs skall kunna beaktas i tillräcklig utsträckning", konstaterade Tuomioja och önskade att deltagarna skulle ge synpunkter på hur man lyckats uppfylla tidigare målsättningar och framför allt vad den nya redogörelsen borde inriktas på. Vilka ämnesområden borde den innehålla och hur borde det nya inhemska avsnittet utformas.

Regeringen avger redogörelsen till riksdagen i början av nästa år och i den följer man upp utvecklingen sedan den föregående redogörelsen, dvs. november 2000 och uppställer målsättningar för nästa valperiod. Redogörelsen omfattar även bekämpningen av terrorismen sedan den 11 september 2001. "Det säger sig självt att denna tid inte har varit den allra lättaste ur människorättssynpunkt. Själv anser jag dock att läget nu delvis har stabiliserats", konstaterade Tuomioja.

Tuomioja upprepade i sitt anförande utgångspunkterna för Finlands politik för mänskliga rättigheter, av vilka en av de viktigaste är att mänskliga rättigheter är universella. "Brott mot de mänskliga rättigheterna, såsom kränkande av kvinnors och flickors rättigheter, kan inte motiveras med kulturella hänsyn", betonade Tuomioja. Till universaliteten hör även det internationella samfundets rätt att granska människorättssituationen var som helst i världen. "De mänskliga rättigheterna är inget lands inre angelägenhet", sade Tuomioja.

Av det praktiska arbetet nämnde Tuomioja Europadomstolen för mänskliga rättigheter, där man för att avhjälpa den stora anhopningen av ärenden har föreslagit att enskilda personers rätt att väcka talan skall begränsas, vilket Finland enligt Tuomioja kommer att motsätta sig. Finland strävar även efter att bli medlem i FN:s kommission för mänskliga rättigheter för perioden 2005-2007. Kommissionen har enligt Tuomioja fått mycket kritik och är kraftigt politiserad, men den är fortfarande en viktig initiativtagare.

Ordföranden för riksdagens människorättsgrupp, Ulla Anttila, efterlyste mera visioner och linjedragningar i redogörelsen, då den tidigare inriktats på en beskrivning av mål och medel, "Det är skäl att välja ut vissa aktuella frågor och områden och försöka påverka dessa. Till exempel handikappolitiken och förebyggande av kriser och utvecklandet av system med tidig varning för kränkande av mänskliga rättigheter kunde vara sådana helheter", sade Anttila.

Amnestys(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan) verksamhetsledare Frank Johansson hänvisade till EU:s centrala roll vid genomförandet av Finlands politik för mänskliga rättigheter och önskade att man inom EU äntligen skulle fästa uppmärksamhet även vid övervakningen av de interna människorättsproblemen, som är behäftad med allvarliga brister. Enligt Amnesty behövs konkreta övervakningsmekanismer, särskilt då EU nästa år utvidgas med tio nya medlemmar. "Det skall även bli intressant att se hur Finlands målsättningar beträffande de mänskliga rättigheterna kommer att synas när Finland snart igen fungerar som rådets ordförande", konstaterade Johansson.

Utrikesminister Tuomiojas tal (på finska)