Finland siktar på medlemskap i FN:s kommission för mänskliga rättigheter

Johanna Suurpää Efter en lång paus försöker Finland igen bli medlem i FN:s kommission för mänskliga rättigheter. ”Det borde vara Finlands tur att bli vald ur den nordiska kvoten”, sade chefen för enheten för politiska frågor gällande mänskliga rättigheter Johanna Suurpää, då Europainformationens skrift ”EU och mänskliga rättigheter” publicerades fredagen den 23 januari.

Finland strävar efter att bli medlem i FN:s kommission för mänskliga rättigheter för perioden 2005-2007. Kampanjen för Finlands medlemskap har goda chanser att lyckas, eftersom det nästa vår är ett nordiskt land som står i turen att bli valt.

Suurpää tror att de nordiska ländernas goda rykte är till fördel, Finland kan förhandla över blockgränserna och agera pragmatiskt. Finland är som bäst ordförande för FN:s ekonomiska och sociala råd Ecosoc, som väljer kommissionen den 29 april i New York.

FN:s kommission för mänskliga rättigheter utarbetar förslag till nya avtal om mänskliga rättigheter och uttalar sig i sina årliga ställningsstaganden om situationen för mänskliga rättigheter i olika länder.

Ann-Mari Fröberg Författaren till skriften ”EU och mänskliga rättigheter”, forskaren vid Åbo Akademi Ann-Mari Fröberg bedömer att skyddet av de mänskliga rättigheterna har gått framåt inom unionen. Detta är ett resultat av EG-domstolens rättspraxis och revideringen av grundfördragen.

Under de senaste åren har även EU:s intresse för att främja mänskliga rättigheter framför allt i unionens medlemsstater ökat. Detta visar godkännandet av EU:s stadga för de grundläggande rättigheterna och framstegen beträffande lagstiftning som skyddar de mänskliga rättigheterna, särskilt lagstiftning som förhindrar diskriminering.

”I detta skede är det svårt att bedöma de följder EU:s utvidgning får för unionens människorättspolitik. Man kan inte ännu säga om verksamheten underlättas eller försvåras då de nya medlemsstaterna kommer med. Frågor som tidigare hört till EU:s externa människorättsärenden kommer i fortsättningen att vara EU-interna”, konstaterade Suurpää.

I EU efter utvidgningen finns många betydande minoriteter, av vilka frågan om romerna enligt Suurpää är den mest problematiska. Det finns sammanlagt ca 10 miljoner romer i unionen och de utgör en förtryckt minoritet i flera medlemsstater. Deras situation är inte helt problemlös ens i Finland, påpekade Suurpää.

Suurpää betonade också betydelsen av EU:s stadga för de grundläggande rättigheterna för unionsmedborgarna, då den blir en del av EU:s konstitutionella fördrag. Behandlingen av det konstitutionella fördraget har dock avstannat, men det är så gott som säkert att stadgan kommer att ingå i det slutliga fördraget, eftersom det under regeringskonferensen inte förekom några reservationer angående detta.

I och med stadgan om de grundläggande rättigheterna skulle EU med tiden säkerligen på det sätt som Finland föreslagit ansluta sig till Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna, vilket även skulle innebära att EU:s egna institutioner kunde omfattas av konventionen, varvid medborgarna vid behov kunde överklaga deras verksamhet, liksom de för närvarande kan göra beträffande staters verksamhet.

















Finlands politik för de mänskliga rättigheterna

Europainformationens hemsida(Linkki toiselle web-sivustolle.)

EU
YK
ihmisoikeudet