En ambassad grundas och den första ambassadören utnämns
Utrikesministeriet firar år 2008 att det har gått 90 år sedan dess grundande. I jubileets tecken presenterar ministeriet sin historia och sina skatter ur arkivet bland annat i form av en artikelserie. Tidigare publicerade artiklar är:
- "Åland - finskt eller svenskt?"
- "Statsfördrag och solospel - Statsrådet Edvard Hjelt och Finlands första statsfördrag"
- "Konkurrerande utrikesförvaltningar"
- "Självständighetsförklaringen: 'Bland de fria och oavhängiga nationernas antal”
- "Nyårsafton i Smolna – självständighetsförklaringen den 31 december 1917"
- "Europas länder erkänner Finlands självständighet – vivat, floreat, crescat"
Artiklarna finns på jubileumssidorna UM 90.
Jussi Pekkarinen: En ambassad grundas och den första ambassadören utnämns
Den tionde januari år 1918 erkände Danmark som sjätte stat Finlands självständighet, och en dryg månad senare knöt de bägge länderna diplomatiska kontakter. Som Finlands första representant i Köpenhamn hade man tänkt sig A.H. Saastamoinen, som hade skapat sig en karriär i affärslivet och självständighetsrörelsens ledning.
Saastamoinen diskuterade utnämningen med Vasaregeringens representanter och skrev till senator Heikki Renvall:
”Om det skulle komma, speciellt från utlandet, minsta invändning mot min lämplighet för beskickningen i Köpenhamn, ber jag att ingen vikt skall läggas vid de diskussioner som har förts oss emellan, emedan ärendet är sådant att inget felaktigt beslut får göras. Jag är synnerligen tacksam för att ha kommit i åtanke, men ber för egen del att beslutet upplöses, om minsta skäl därtill finnes.”
I början av mars månad år 1918 beviljade Danmarks regering Saastamoinen sitt bifall, och han var inte längre motsträvig. Saastamoinens resa till Köpenhamn gick via Haparanda och han tillträdde sin tjänst som Finlands chargé d’affaires den första april 1918. Först i oktober blev han utnämnd till ambassadör.
Telegram om en maskinskriverska
Telegrammet på svenska:
"Ad 25/184 S.D. U.m. 1918
Finska Legationen
Köpenhamn
Nr U89 Eder L820 Fått välrenommerad maskinskriverska stenografikurs genomgången men saknar praktik. Kan hon anställas då inga andra lämpliga sökt platsen Telegramsvar
Utrikesexpeditionen
Exp. 27/7-18
E.W-s"
Den nygrundade beskickningens första uppgift var givetvis att hitta utrymmen och möblera dem. Vidare skulle tidningar beställas och böcker införskaffas, likaså stämplar, brevpapper och en vapensköld. Dessutom måste personal naturligtvis anställas. En del av personalen kom från Finland men resten lönade det sig att rekrytera lokalt.
Ambassadören hade skäl att snabbt sätta sig in i sitt stationeringslands inrikes- och utrikespolitik, om han inte redan hade gjort det. Han måste också knyta kontakter med inflytelserika personer i stationeringslandet. Enligt protokollet skulle en ambassadör för ett land som nyligen blivit självständigt avlägga visiter hos de andra diplomaterna. Och framför allt skulle Saastamoinen överlämna sina kreditivbrev till kungen. För det ändamålet fick han noggranna instruktioner från Helsingfors. Få av de hemvävda finska diplomaterna hade erfarenheter av protokollets krusiduller, varför han säkert hade nytta av kanslichef K.G: Idmans råd:
”Härmed får jag högaktningsfullt med anledning av Er utnämning till minister sända Er; Herr Minister, Era kreditivbrev som Ni skall överräcka till Hans Majestät Danmarks konung. Jag dristar mig påminna Er om att det enligt internationell sed är brukligt att Ni då Ni överräcker breven till Hans Majestät håller ett kort tal, där Ni framför Riksföreståndarens och regeringens hälsningar till honom, uttrycker Era förhoppningar om goda relationer mellan Finland och Danmark och så vidare.”
Saastamoinen följde direktiven när han överlämnade sina fullmakter till Danmarks kung den 9 december 1918.
Saastamoinens brev på finska (avautuu uuteen ikkunaan) (PDF, 603 kbyte)
Saastamoinen brev, svensk översättning (avautuu uuteen ikkunaan) (PDF, 8 kbyte)