Helsingforsprocessen efterlyser politisk vilja
Häri ligger även Helsingforsprocessens kärna. Globaliseringen är inget nytt påfund. Den inleddes redan med Kolumbus upptäcktsresor, konstaterade även Helsingforsprocessens ordförande, Tanzanias utrikesminister Jakaya M. Kikwete. Det handlar om att få med alla möjliga parter i samarbetet; regeringar, företrädare för marknadskrafterna, organisationer och hela det civila samhället.
För närvarande är det närmast bara de rika länderna i norr som drar nytta av globaliseringen. ”Så länge som u-länderna inte har möjlighet att delta på lika villkor, konstaterar de som räven i det gamla ordspråket om rönnbären, de är hur som helst sura”, säger Kikwete.
Problemen i oroliga och fattiga regioner återspeglas även på de rika regionerna i norr. I en integrerad värld inverkar allt på allt, varför ingen kan isolera sig ens för att skydda sina egna intressen. Detta kräver dock ett helt nytt tänkesätt.
”Det som nu behövs är ett nytt engagemang för att lösa problemen. Det nuvarande systemet är otillräckligt. Det skulle ju låta vackert att tala om en världsregering, med det är för närvarande en utopi. Det behövs det oaktat reformer liksom även konkreta idéer för att utplåna fattigdomen”, sade den andre av Helsingforsprocessens ordförande, utrikesminister Erkki Tuomioja.
”Det finns inga garantier för att Helsingforsprocessen lyckas med sitt uppdrag. Vi måste dock åtminstone försöka påverka den allmänna opinionen för att åstadkomma en förändring”, sammanfattade Short.